Nancylopez

Sjukt drygt när jag glömmer att jag har en flaska vatten i frysen, nu är det IS..men snart så är den drickbar^^! Ligger här nu i natten och lyssnar på musik,mm älskar musik, jag har varit ute halva dagen idag och fixat lite och så hittade jag en sjukt snygg kappa på h&m jag var tvungen att köpa,storlek 34 och perfekt längd och satt bra också,men nu har jag satt upp ett personligt mål denna vecka, jag ska ju sälja lite saker och kommer lägga ut på tradera och jag kommer inte ge mig fören jag har skrapat ihop 1000 kr tänkte jag så det får bli ett projekt denna vecka.

Köpte lite rökelser också, så mysigt..så har renat här i lägenheten nu.Just nu i denna stund så tänker jag på sjukt mycket och så saknar jag endel saker, & tänker på folk som kommit och gått i mitt liv..vissa speciella möten elr kontakter och mina änglar som inte finns på jorden längre men som jag vet befinner sig i ljuset och vakar över mig.Ibland känns det så orättvist även om jag vet att det fanns en mening med alltihopa. Ibland funderar jag över varför inte jag?Eftersom jag har levt det liv jag levt och så..så är jag väldigt hmm..vad ska jag säga? jag har mkt kontakter runt omkring, det är dock väldigt få som står mig nära och jag släpper inte in många i mitt liv och många som jag älskat har jag varit tvungen att säga hejdå till vilket gör ont när jag tänker på det..känns ibland som jag står väldigt ensam genom livet fast jag har människor runt omkring mig på olika sätt.

Och ibland undrar jag också, hur länge ska jag orka?hur länge? varför? och varför får jag inte vända mig om?på något sätt har jag alltid haft en hm?speciell kraft som hela tiden pushat mig framåt och många spådamer har sagt det att jag inte ska vända mig om för då slösar jag bara en massa onödig energi, jag ska inte fundera över hur saker och ting blivit om jag valt annorlunda och den väg jag nu vandrar är den rätta vägen.. men ibland när jag stannar upp och reflekterar så tänker jag... hur orkar jag?det vet jag ibland inte ens själv...

" & hennes hår fladdrade i vinden och hennes stora mörka ögon vittnade om historier och sagor som kom från en främmande värld. Jag brukade alltid tänka att VEM VAR HON? & vart kom hon ifrån? vilken riktning skulle hon färdas? jag brukade blinka åt henne ihopp om att hon skulle förstå mina aningar men allt jag såg var friheten i hennes blick, den var någon annanstans och inte här.

Jag brukade se hur hon smekte sitt hår lite lätt och hur hon smekte hennes läppar när hon tittade upp mot den stjärnklara himlen..hoppet lyste i hennes ögon samtidigt som jag ibland kunde urskilja en sorg av något slag, som om att någon hade kommit in innanför hennes hud och möblerat om..

Jag kan inte förneka att jag drogs till henne i smyg och jag brukade iakta henne ibland när hon trodde att jag inte märkte,brukade hoppas ibland att hon skulle ta min hand och berätta alla hennes hemligheter och svar på alla frågor jag hade,jag ville att hon skulle berätta historier om andra världar och svar på världens hemligheter, jag vet inte varför men i hemlighet så hoppades jag att hon skulle ha alla svaren jag letade efter.