Nancylopez

..Jag kunde berätta skriva precis exakt hur allting är, ibland vill jag skrika ut det, jag vill slå, skrika sparka..Jag vill falla handlöst rakt ut. Jag vill skrika till hela världen att låta mig vara i fred,låt bli, vänd bort blicken samtidigt som jag vill dela med mig av det lilla som i min värld är väldigt stort, klumpigt,otryggt men framför allt väldigt tryggt,men det är en fel placerad puzzelbit som egentligen inte ska finnas där,det bara blev så för väldigt väldigt länge sedan.

Tankarna är på högvarv nu, jag känner mig  yr & så självklart så satte jag på den här låten nedanför och jag kan aldrig hejda det, nu rinner mina tårar som dom alltid gör till den låten & jag saknar, jag saknar alla mina änglar som finns på andra sidan och speciell mr M, detta var en av hans favorit låtar och han skickade den till mig. Ibland så ångrar jag så mycket, att jag adrig tog chansen till vissa saker, som jag och M, vi hade planerat att göra så mycket och vi kunde ha gjort det också...om jag bara hade snabbat på lite. + att vi följde varandra flera år och han peppade mig också till att äntligen ta steget till att flytta,vilket var det bästa också.

Ibland känns det som att alla jag verkligen älskat och som älskat mig försvinner från mig, & så saknar jag min mamma jätte mycket nu också men vet att hon vakar över mig vilket känns tryggt och jag fick även ett speciellt budskap av både henne samt av en annan anhörig från andra sidan... det budskapet fick jag av mediumet Pierre när jag gick medial och personlig utvecklings kurs för honom i vintras och vi hade seans. Sen nu fick jag av min mamma samt av en av mina skyddsänglar... mediumet nu, hon jag har kontakt med skrev det också att det var otroligt att jag kunde känna av själv också att dom är här för mig samt att jag har fått speciella bevis på det också. (händelser alltså som jag fick bekräftat nu med)

men för att hoppa lite och spinna vidare på det där innan så tänk att du vet allt om en person men du har inget ansikte på den personen.. NU har jag ett ansikte, jag och den personen är otroligt lika, den personen vet det innersta som inte ens mina nära vet om. & för 5 år sedan började våran "gemensamma resa" fast på varsitt håll och idag står vi kvar..det är ett kämpade hela tiden. Jag vet exakt vad personen känner och menar med allt. Och nu när jag fick ett "ansikte" så såg jag allt det dära så självklart, det var som att jag stod och kollade på mig själv, fast vi är långt ifrån varandra ville jag bara springa fram och krama om personen.

och tänk dig att du bör ha lärt dig vid det här laget, det ska sitta.. men du sviker dig själv. Ett snedsteg och du ärute ur leken. Du knuffade ut dig själv, ja du spelar fia med knuff med dig själv. Din andra hälft sitter och säger att du förtjänar det... den andra hälften vill bara lägga sin hand på ditt hjärta och heala dig och säga att allt kommer bli bra,man får göra det ibland..och gråt om du vill, imorgon blir allt bra igen.

och dom gånger man faller där, då vill du bara slita dig själv i stycken. Glömma världen och somna om och så bara vänta på att få gå över.. men det händer inte... för du får inte...inte än.inte än..

jag gråter ... och jag gråter för dom jag älskar, och mina änglar som befinner sig i ljuset.
imorgon blir det bra... ja det blir det"