jag njuter när jag gör det!


Nu  kan jag inte låta bli att analysera lite här, blir ju som sagt väldigt djup när jag har dessa perioder. Jag sitter insvept i en skön filt nu och bara är, ska skriva lite innan det blir sängen,så underbart att få sova i sängen,inte sovit i min egen säng så mycket på senste faktist så jag uppskattar när jag gör det, har kommit på en ny favorit ställning i sängen också,alltså SOV ställning.


mm jag undrar om jag gillar att plåga mig själv lite?alltså egentligen inte medvetet men det blir så, elr jag väljer att det ska vara så,egentligen skulle jag kunna få det jag vill ha hur lätt som helst, chanserna kommer hela tiden, men det är inte det jag söker så jag kanske "hoppar på tåget" i vissa fall men hoppar troligen av vid närmsta "hållplats"  elr för att inte tala om att jag kanske hoppar av ute i ödemarken och står där ensam och undrar, "vad fan gör jag här?" elr "vad har jag gjort nu då?" vet dock att jag alltid följer mitt hjärta även om det gör sjukt ont ibland att faktist vända sig om för att gå elr vända bort blicken, jag hatar att ta avsked,många som jag har lärt mig att älska har jag fått sagt hejdå till och faktist har det varit ofrivilligt och varje gång så högg det till i hjärtat, i vissa fall hann man inte ens säga hejdå.

Jag vet att jag har valt mitt eget liv, den väg som jag nu vandrar på och vet att det är den rätta vägen för mig nu, jag trivs såhär samtidigt som jag hatar mig själv ibland att jag gör detta mot mig själv,men vad ska man säga, jag vill hellre hitta pärlor än lösa stenar som faktist inte ger mig någonting,(fast fel att säga stenar kanske för jag älskar stenar och dom ger mig massa kraft men ni förstår hur jag menar) elr det som det skulle kunna ge är egentligen så obetydelsefullt att jag inom några veckor inte ens skulle lyfta blicken elr anstränga mig för att förstå "skit" om man nu ska säga så.

Jag gillar att skapa, och man kan säga att jag har endel oskrivna blad, elr som en gästbok i huvudet, personer som kommer in i mitt liv får varsit blad, texterna kommer eftersom och  det finns faktist ingen direkt början och inget direkt slut, vad som sker kommer eftersom, vissa blad är halvfulla och med svag text medans vissa blad skapar vackra sidor med underbara bilder. Jag har det i mitt huvud, innanför mina ögonlock, och jag kan aktivera boken när jag vill, jag kan blicka tillbaka och bläddra och minnas dom gånger jag lovade mig själv att aldrig glömma just det där speciella ögonblicket.

Vissa kanske tror att jag har glömt, men jag glömmer inte speciella möten. Det som fångar något hos mig stannar alltid kvar, sen vad som gör att dom fångar min uppmärksamhet kan vara allt från den minsta till synes o- betydelsefulla saken till världens annorlundaste sak.

Kom med något annat. En sak tillexempel, det beror mycket på hur man är som person, vissa kanske inte vet om det själva att dom har det inom sig, dom kan tex få en SJUKT TRÅKIG liten sak att helt plötsligt bli det roligaste / intressantaste du har hört / upplevt under en lång tid. Visst är det fascinerande?

dom kanske till och med kan få dig att i hemlighet börja intressera dig av något som faktist egentligen går emot dina principer? (och alla vet ju att du har ju dina principer och håller stenhårt vid dom)

Det handlar om hur vi är och hur vi lägger upp saker och ting. Och vad vill du få ut av det hela? kanske räcker det inte med att vifta lite lätt med handen och visa att man vill ha uppmärksamhet?kanske räcker det inte med att säga 1 gång att ... JA JAG VILL....

ibland krävs det andra sätt..
ibland behöver man kanske ge sig själv ett j*vl finger och trotsa sina största rädslor, tänk dig att du är helt fri och hoppar från en klippa i brasilien..

mm vilken känsla, vilken kick.. har föresten alltid haft en dröm om att kunna spela trummor, försökte mig på det i yngre dagar, lika så gitarr... och visst ska jag lära mig det en vacker dag. Jag har alltid haft en bild om att spela trummor på toppen av ett berg någonstans..kanske machu picchu?men någonstans i dom trakterna, föresten ska jag besöka stället innan jag dör, ett måste..sådant gör mig galen,
och jag älskar saker som gör mig galen.
man vill bara ha mer och mer.

ja precis.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0